Till Uppsala och SLU gick färden för att lära mer om vilka ridhjälmar som fungerar bäst och vad som är skillnaden. Vi har hört så mycket åsikter från olika håll och kände att det här är en riktigt relevant kurs för oss, vi som säljer ridhjälmar. 

Vet. Göran Dahlin, medlem i Ridsportförbundets säkerhetsråd välkomnade och öppnade träffen. Det finns en nollvision inom sporten som kan kännas omöjlig att uppnå, då det är med en kraftfull levande varelse (hästen) som vi har att göra med. Det innebär än mer, att vårt omdöme och klokhet krävs i ännu större omfattning. 

Margaretha Rödén, ortoped, medlem i Ridsportförbundets säkerhetsråd och engagerad i fälttävlans kommittén var först ut. Hennes område var hjärnskakning samt hjärnskador och deras effekt på hjärnan och i värsta fall hur en skada kan påverka oss i vardagen. 

Hjärnskakning är relativt vanligt inom ridsporten, 5 fall i veckan resulterar i hjärnskakning och 1 av 7 får bestående men. Det här är något vi behöver uppmärksamma och komma tillrätta med. Ungefär 90% är avramlingar och 10% är krockskador eller sparkskador. 

 Visste du att hjärnan har 100 miljarder hjärnceller när vi föds men att hjärnan behöver ca 25 år på sig för att mogna och få en stabil struktur. Hjärnan hänger i ett vattenbad för att den skall klara sig på ett bra sätt i vardagen. Vattenbadet gör att rörelserna blir lite långsammare, vilket är till hjälp vid tex ett islag. Det är själva gungningen i islaget som gör att du får hjärnskakning och att hjärnan gungar tillbaka gör att islaget ofta är både fram och bak, resp båda sidorna vid ett sidoslag. 

Vid en hjärnskakning töjs nervcellerna ut och det kan orsaka små blödningar på cellnivå. Dessa små blödningar kan i sin tur orsaka inflammationer som i värsta fall skapar bestående men. För att läka dessa inflammationer behöver hjärnan vila, vilket både innebär stillsamhet men också undvika intryck som måste bearbetas. Inga dataspel, tv, hänga på stan eller rida, upp till en vecka efter att du känner dig ok. 

På senaste tiden har det uppmärksammats flera fall inom ishockeyn, där unga vitala män har fått bestående men av upprepade hjärnskakningar. Det kan handla om kronisk huvudvärk, depressioner, humörsvängningar, självmord och inte minst tidig utvecklad demens. Väldigt skrämmande! 

Inom ishockeyn så har en undersökning av ett 40-tal spelare som har fått sluta spela pga. upprepade hjärnskakningar gett ett dystert resultat. Man ser att välbefinnandet hos dessa unga män är sämre än hos en 75-åring. Med bättre kunskap hade detta resultat kunnat vara betydligt bättre. 

Genom hjärnvila och succesiv återgång till aktiviteter efter en hjärnskakning, hinner skador läka och man minskar risken för livslånga besvär. Ett bra redskap är förbundets skrivelse i ämnet och återträning enligt modellen Hjärntrappan för ryttare. Idag gäller inte längre, att man sitter upp i sadeln efter en avramling med islag i huvudet. 

TR har infört en regel, där man är avstängd från tävling minst en vecka efter en hjärnskakning. FEI har nu krav på att alla hjärnskakningar skall rapporteras. I USA och Canada har man tagit det här ett steg längre. Där behöver du ha ett läkarintyg som säger att du är fullt frisk och kan återgå till ridningen, innan du kan få starttillstånd.  Önskvärt är att det gäller träning också.  

Att använda ridhjälm minskar påfrestningen på hjärnan med ca 40% 

Helena Stigson från Folksam är den som hos dem arbetar med forskningen inom flera områden rörande personskador. Det handlar om trafik, cykel, skidåkning osv. Helena är docent från Chalmers och ingår också i Ridsportförbundets säkerhetsråd. 

All forskning som Folksam gör är helt oberoende. Det finns ingen koppling till något specifikt varumärke och dess enda syfte är att finna utrustning och tillvägagångssätt som minskar kroppsskador. Målet är även att göra konsumenten medveten om vad som är ett bra val, vilket i sin tur kommer att påverka tillverkarna. 

Dagens ridhjälmar är tillverkade för att minska risken för en skallfraktur. Nu vill Folksam minska riskerna för hjärnskakning också, och det är med den inriktningen som de genomför sina tester. 

Tester som görs idag utgår från den standard som finns, d.v.s. VG1, vilket innebär raka islag på 250 G. Folksam gör dessa tester men har även lagt till test där man mäter sneda islag, eftersom rotationsislag och sneda islag är det som är vanligast. Det är även dessa slag hjärnan är känsligast för. Svensk forskning ligger väl framme och är de som står bakom MIPS, som är konstruerat med ett extra glidlager på insidan av ridhjälmen, just för att ytterligare bromsa in rotiationsislaget. 

Helena talade sig varm över MIPS funktion men sa också att utvecklingen behöver fortsätta. Det finns numera fler material som man inom cykelindustrin arbetar med, där det också handlar om att få ett inre och yttre skal som reagerar oberoende av varandra. 

En ridhjälm behöver uppfylla flera funktioner, den behöver vara lätt, ha ett skal som tål både islag men också att bli trampat på eller klämd. Det är även av vikt att den är anpassad efter ryttarens huvud och med en käkrem som sitter ganska tight, 2 fingrar skall få plats under. Skalet skall gärna vara slätt så att det lätt glider på underlaget, dock är många underlag så mjuka att man fastnar ändå. MIPS är att föredra i alla situationer. 

Hur ofta bör man då byta sin ridhjälm, finns det ett bäst före datum?
Den skall såklart vara godkänd, annars kan det vara på sin plats att byta. Efter ett ordentligt islag bör du också byta din ridhjälm, det går inte att se med blotta ögat om den ger fullgott skydd. Är din ridhjälm mer än 8 år så kan det också vara dags.

En av de ridhjälmar som har den högsta säkerhetsklassen och bäst resultat i raka islag är Charles Owen. Den som har det bästa testresultatet i sneda islag är EQ3 Lynx som tills nu har varit ensam om att ha använt MIPS systemet. I slutet av maj 2019 kommer så Charles Owen med en ridhjälm med samma typ av system, kombinationen borde vara det säkraste på dagens ridhjälms-marknad.
Våra alternativ på ridhjälmar med MIPS funktionen finner du här.


Inlägget skrivet av Eva Perninge, 2019-03-19 uppdaterat 2019-06-06